Etikettarkiv: ljus

Dagens ljus är från 1879

Året var 1879 då Thomas Edison introducerade sin nya uppfinning på marknaden. En uppfinning som skulle ta oss ifrån fotogenbelysning och eldstäder. Edison var inte först med den här uppfinningen, skillnaden var att denna var det första kommersiellt användbara resultatet. Självklart talar vi om glödlampan.

Det har nu gått 130 år sedan denna glödlampa introducerades, med ganska få förbättringar sitter vi idag med samma teknik som då. Med tanke på all annan av dagens teknik så är glödlampan inte speciellt imponerande. Om det står 100 W på din glödlampa så betyder det hur mycket energi den drar, alltså 100 Joule per sekund. Det kan man tycka är rätt så mycket, men lampan i sig är inte speciellt effektiv. Av dessa 100 W så är det endast runt 5 W som blir ljus, övriga 95 W blir restprodukten värme. Vilket slöseri med energi, men hur ska vi förbättra det här?

Lågenergilampor kan kanske vara en början. Dessa producerar inte alls lika mycket värme som en vanlig glödlampa, varför vi sparar en hel del energi. En 100 W glödlampa motsvaras här av en 23-27 W lågenergilampa. Det borde ju duga väldigt bra för de flesta, för ingen förlorar ju på att använda en lågenergilampa, eller? Det finns en hake. Alla lågenergilampor (liksom lysrör) innehåller kvicksilver, ett både hälsofarligt och miljöfarligt ämne. Därför är det extra viktigt att lampan återvinns och att man är försiktig med lampor som går sönder.

Ytterliggare ett alternativ är lysdioden som övervinner lågenergilampan och glödlampan i livslängd, dessutom innehåller den inte kvicksilver eller andra tungmetaller som kan skada miljön. Den största nackdelen med denna produkt är dock att den inte ger ifrån sig samma spektra av ljus som solen eller glödlampan. Vita dioder ska dock ge bättre ljus än vissa lågenergilampor. Dock kan ljuset från blå eller blåvita dioder vara skadliga för näthinnan. De flesta är nog bekanta med just detta blåvita sken som finns i många cykellampor och jag tror inte jag är ensam när jag säger att det ljuset kan kännas smått obehagligt.

Vad ska man göra för att minska mängden spillenergi som kommer från våra lampor? Det första och mest klassiska svaret är väl att släcka lamporna när vi inte är i rummet. En annan viktig faktor är att tänka på vad man ska ha just den här lampan till. Om du ska ha en lampa som lyser upp hela rummet, se då till att ha en smidig lampskärm som sprider ljuset snarare än att skugga vissa områden. För en läslampa vid sängen eller favoritfåtöljen behövs inte en lampa med speciellt högt watt-tal. Det finns lampor att köpa som liksom strålkastare innehåller reflektorer så att ljuset ska fixeras på en mindre punk (din bok) istället för att sprida ljuset i hela rummet. En lampa med reflektor ger mer ljus (högre intensitet) en en glödlampa med samma watt-tal i en smal lampskärm just efter som reflektorn reflekterar ljuset för att leda det ut till den bestämda punkten, medan lampskärmen i sin tur absorberar en del av ljuset.

Vad mer kan vi tänka på för att minska vår påverkan på miljön när vi använder oss av lampor? Vad tror ni mest på, extrem ineffektivitet eller gift? Innovativa ingenjörer ombeds framstiga med sina revolutionerande idéer om framtidens ljuskällor.

Döden

Idag på konfirmationen hade vi Döden som tema. Det var ett ganska tungt ämne. Dessutom var jag ända närvarande ledaren (förutom de ”vuxna” ledarna, Camilla och Lisa), det kom inga faddrar heller. Vi hade lite frågor kring döden och diskuterade vad vi trodde, tänkte och kände om det (jag hade en egen grupp som vår präst Camilla var med lite i i början). Några konfirmander började gråta då de mindes anhöriga som hade dött. Jag vet att det är nyttigt att gråta och att man mår bättre sen, men jag vet inte hur jag ska agera i situationen. Om det är en vän till mig är det inte lika svårt, men konfirmanderna känner jag inte så bra än.

Det är underligt att man vändigt sällan pratar om döden. Den enda (som jag kan komma på) officiella platsen man pratar om det på är kyrkan. Varför? Alla kommer vi någon gång att drabbas av det, då kanske det kan vara bra att reflektera över det hela. Visst är man rädd för döden, det tror jag de flesta är (oavsett om det är att dö själv eller att anhöriga ska dö), men jag tror att man mår bra av att prata om det och reflektera kring det. Visst grät flera komfirmander idag, men det var inte så att de mådde sämre när de gick hem än när de kom. Sorgen finns ju där ändå, man tänker inte på den ibland. När konfirmanderna gick hem sen var alla relativt glada. Jag vet i alla fall att jag mår bättre av att gråta när det gör ont (även när det inte gäller sorg).

Innan konfirmanderna gick hem fick de, om de ville, tända ett ljus för en nära anhörig som var död eller någon som hade det svårt. Ljuset i förgrunden på bilden är mitt ljus.