Etikettarkiv: kinesiska

Tenta-p på ingång

Det börjar närma sig slutet på terminen. Officiellt så börjar sommarlovet den första juli, men redan så har de flesta föreläsningar slutat gå. Jag har kännt mig ganska kluven mellan superstressad och jättelugn under den senaste veckan. När jag insåg att sista lektionen i sigsys skulle hållas den här veckan blev jag jätteorolig att tentan skulle komma en vecka senare, men som tur är har jag till den 21/6 på mig att lära mig allt om signaler och system. Till slut insåg jag att min kluvna känsla berodde på att jag inte hade en aning om huruvida jag hade gott om tid eller ont om tid för att slutföra allting. Efter att ha försökt att strukturera det hela på papper och misslyckats två gånger så vände jag mig till screwd-o-metern. Tyvärr finns inte screwed-o-metern tillgänglig för allmänheten.

Screwed-o-metern är en php-applikation som Gunnar gjorde för ca 3 år sedan som tar in allt du måste göra och med den räknar ut hur körd du är. Du väljer lite simpelt hur mycket du klarar av att göra på en dag, och lägger in alla saker du måste göra till en viss deadline och sedan räknar den ut hur screwed du är. Jag är i nuläger 116% screwed. Ligger man under 100% så klarar man sig, men det gör jag inte just nu. Dock känns 116% överkomligt. Olyckligtvis är inte min lab i sigsys-kursen, som jag ännu inte lyckats få information om, inräknad i det där.

Nu är det dock glasklart att jag inte har en chans på att klara mikrovågskursen, det är synd, men jag får satsa på de kurser jag faktiskt har gått på föreläsningar och gjort inlämningar i, vilket nu till sommaren blir att skriva C++ (9/6), kinesiska (18/6), sigsys (21/6) och C (23/6). Utöver tentan i datastrukturer jag skrev i början av månaden (5/5), som jag tyckte gick väldigt kasst jämfört med mina förväntningar och inte har fått resultat på än.

I vilket fall så ska jag försöka höra med skolan om vad som behöver göras innan jag åker hem, så att jag tillsist kan köpa min flygbiljett. Funderar på att komma hem redan efter en vecka in i juli, trots att jag tidigare planerat 15/7 plus minus 5 dagar. Jag har för mycket hemlängtan i nuläget och vill bara härifrån, åh andra sidan så vet jag att det finns saker jag kommer att sakna och det är vad jag borde klämma in de där sista skolfria dagarna/veckorna.

Läxor, stress och sånt där

Alla kurser har kommit igång och livet flyter på ganska snabbt. Det är nu till och med dags för midterms i mina kineskurser. Idag hade jag talad kinesiska och på tisdag blir det skriven. De andra kurserna går frammåt, men de är svåra att hänga med i. Jag uppskattar att typ 30% av kurserna beror på läxor och liknande. Det tar bort den skrämmande tyngden ifrån tentamen, men många av läxorna tar sådan tid att göra.

I min kurs i digital signalbehandling har jag kommit över en bok på engelska, men att svara på frågorna vi får i läxa tar mig ända en evighet. I nulaget har jag svarat på 4 av 6 frågor till läxa 1, och jag har suttit med den tre separata tillfällen à 3 timmar styck. Då ska jag inte heller säga att läxa 1 skulle lämnas in i förrgar och vi har fått en ny monsterläxa på 8-10 frågor.

Den kursen får nästan läxorna i digitala kommunikationsnät att verka lätta. Boken är helt på kinesiska och det verkar inte finnas någon bra engelsk motsvarighet till den. Frågorna är inte jättesvara, men det blir mycket jobb när man ska förstå innehållet från kinesisk facktext. Har hittills lämnat in 4 kapitel i den kursen och har inlämning på de fem sista kapitlen lagom till kursens slut om ca två veckor. Läxorna i reglerteori är åt samma håll, men eftersom det är mer matematik så kommer det behöva bli mindre teckenskrivande från min sida. Där har jag ca 4-5 frågor som ska in senast måndag.

Jag börjar bli lite stressad kan man väl saga, jag är redan efter i en kurs och jag misstanker att även om jag pluggar 8-17 hela helgen så kommer jag inte bli klar med regleren och signalbehandlingen. På tal om signalbehandlingen så motsvarar den sigsys2 på LiU, kursen som motsvarar sigsys1 går på vårterminen här och är egentligen ett förkunskapskrav för kursen jag läser. Detta kan jag bara säga gör kursen svårare än vad den redan är. Jag sa till professorn att jag inte har alla förkunskapskrav och fick svaret att de första drygt 400 sidorna i läroboken (som vi gick igenom på tva forelasningar) tar upp det viktiga från den tidigare kursen. Jag har inte lite att göra kan man säga.

Tacka vet jag kursen i elektromagnetism. Professorn som undervisar oss vet att kinesiska är svårt for mig som utlänning, och trots att jag är enda utlänningen i klassen så han pratar ”långsamt” och använder många termnamn på engelska parallellt med kinesiska. Jag tror den kursen har höjt min kinesisknivå märkvärt, eftersom jag tillåts första innehållet ganska direkt. Dessutom använder han svarta tavlan istallet för, som alla andra lärare, powerpoint. Det engagerar mer eftersom man måste anteckna. Han uppmuntrar klassen till saker, och när jag upptäckte läxorna vi hade till kursen och frågade honom när de skulle lämnas in var hans svar i stil med ”Oroa dig inte för det än”. Något som jag verkligen behöver som svar just nu.

Eric har varit helt fantastisk. Han är nog anledningen till att jag inte har blivit sjuk av stress än, aven om det ar nära nog. När jag stressar upp mig över mina läxor, vilket hander minst en gång om dagen och till den grad att jag är oförmogen att göra någonting alls förutom att tänka på allt jag måste göra, så tvingar han mig att slappna av. Säger åt mig att lägga mig ner i fem minuter och sedan sätta ingång med vad som nu är mest akut. Jag ligger fortfarande efter i nuläget, men jag har i alla fall inte konstant panik.

Så, alla som har orkat läsa det här och har lite matteskills, kinesskills eller energi att avvara, kanske skulle kunna sända det mentalt till mig. Tack på förhand.

Start of Hour 3

I’ve already read over a hundred pages which is impressive for being me, expecially not reading in my native language. Yes, I imagine all my friends snearing, but no English is not my native language and I DO read faster in Swedish. Right now I’m reading A Concise Chinese-English Dictionary for Lovers, and Z is travelling through Europe, just leaving Berlin for Venice. What I love most about this book is how direct Z is in her language, also that her English is very very lacking, both in grammar and vocabularity. At first this was annoying, but now I appriciate it. It makes the book special.

I was planning on joining the first Mini-Challange for today, which is hosted by Reading Through Life. The  challenge is about translated books, which is something I try to avoid as much as possible. Why I read English books in English and not in Swedish translation. Though, I do not speak all the languages of the world, and one of the books I really appriciated reading was The Story of the Stone: The Golden Days (as it is called in English) by Cao Xueqin. I read it translated to Swedish, it is originally written in Chinese, and yes I would love to read this in its original language. To do that I would have to really understand the Chinese culture, so I think I don’t stand a chance.

When I read this book, I never finished it. It is a very thick book, and I had a lot of schoolwork going on, and all of a sudden I had to give it back to the library. My goal about this book at the moment is to finish reading it in the Swedish translation, hopefully the whole series. But that will be when I come home to Sweden again.

The original title of this book is 红楼梦 (Hong Lou Meng), which is translated Dreams of Red Chambers, which is also the title of the Swedish translation. As this is one of China’s classical books it has a lot of covers. Instead I decided to give you this picture, which is a scene from the book. The following two is the cover of the English translation and the cover of the Swedish translation.

 

Ja se det snöar, ja se det snöar, det var väl roligt hurra!

Den här morgonen var jag trött som få, men när Andrea sms:ade mig ”It’s snowing” blev det lite mer fart på mig. Visserligen var det enda jag gjorde att ta mig till lektionen genom snöandet, men efter lektionerna så blev det lite hederligt snöbollskastande i äkta svensk anda. Det är sånt här som får mig att känna att jag kanske kan klara mig utan Sverige ett tag till. De flesta har sagt att snö inte är någonting som stannar speciellt länge här i Beijing, men jag tänker inte ge upp hoppet. Jag ska vänta någon vecka, och visar det sig hålla i sig kommer jag införskaffa termobyxor, eller än hellre, en overall!

Jag kan ju bara skriva om den härliga snön utanför fönstret, eller så kan jag väl skriva lite på temat kulturkrockar, och sånt där som man inte riktigt hänger med på. Idag hängde jag inte med så mycket alls. Natten till igår sov jag väldigt lite, och inatt kom jag inte i säng så tidigt heller, eftersom Andrea fick mig att fastna på 9gag efter lunch och jag inte fick ändan ur vagnen att göra läxan förens halv tolv. Jag kom ju i alla fall iväg till lektionen och kunde redovisa min läxa, men efter det så började ögonlocken falla igen på mig. Det var en intressant lektion (口语) och jag försökte verkligen hålla uppe intresset, men jag kunde inte. Olyckligtvis råkade jag nicka till precis innan det var min tur att svara på en fråga och jag fick fråga vilken mening det var jag skulle läsa. Min lärare, som såg att jag hade svårt att hålla mig vaken ställde följdfrågan ”Vad är innebörden av den här meningen?”, konstruktionen var typ ”A är inte lika (bra) som B”, men eftersom min hjärna sov så kunde jag knappt förstå någonting av det. Läraren förklarade vad det var och gav mig en exempelmening:
”Matildas skor är inte lika fina som lärarens skor.”
Hon stirrade ganska intensivt på mina skor när hon sa det, och jag undrade om hon försökte säga att mina biege-blåa ”Nike”-gympaskor jag köpt på fejkmarknaden inte var nåt att ha.

Det var förstås inget farligt i sig, det var inte som den gången som min grammatiklärare rubbade hela min svenska själ och jag satt chockad i flera minuter. Ni vet den där svenska själen ni har inom er, som säger att ”du vet väl om att du är värdefull” och ”just du är viktig människa”. Jag har aldrig ifrågasatt den värdegrunden, och tycker att varje människa är unik. Mentaliteten i Kina är inte riktigt likadan påmindes jag när vi hade ordet ”vanlig” och läraren gav exemplet:
”Alla vi här inne är vanliga människor, ingen är speciell.”
På nåt sätt så kramade det åt mitt hjärta lite och den där hopplösheten man känner när man inser att man nog kanske inte tillför världen något speciellt sköljde över mig. Hur orkar man som kines leva med mentaliteten att man inte är speciell utan precis som alla andra? Jag skulle inte klara det.

Nej, nu ska jag ta en eftermiddagslur för att orka med att plugga grammatik och glosor (综合) hela helgen. Och ja, jag ska verkligen försöka att ta tag i att plugga grammatik HELA helgen, så att jag bara behöver repetera när jag har slutproven, eftersom det dessvärre krockar med att Eric kommer hit.

Kinabiljett med ångest på köpet

Det finns många saker som rör sig i min hjärna nu, både rent praktiska saker och känslomässiga. Jag har möbler jag måste bli av med, jag har väskor och flyttlådor att packa, jag måste anmäla min stulna cykel hos polisen. Det är bara några saker som jag har ångest inför, och ju närmre det kommer, ju mer panik får jag. Trots det så ökar inte takten det blir gjort i.

Det jobbigaste just nu är väl frasen som slinker ur mig så lättsamt, som om det faktiskt inte spelade någon roll alls: ”Vi ses om ett år!” Stora delar av mig arbetar aktivt med att övertyga mig om att ett år inte är speciellt lång tid. Och visst har jag rätt, ett år är absolut en överskådlig tid. Planera ett år in i framtiden är inte helt omöjligt, så länge som ingenting stort och oförutsett händer. Vad vet jag om Augusti 2012? Inte mycket egentligen. Jag kan anta att jag är hemma i Sverige med min familj, jag kan med säkerhet säga att jag kommer tala bättre kinesiska och jag kan hoppas på att jag har haft en fantastisk upplevelse det senaste året.

Vad händer med de som är kvar här hemma? När man har varit borta ett år, är det bara att plocka upp trådarna där man lämnade dem? Facebook gör det väldigt lätt för en att behålla kontakten, synd bara att man ska till ett land där censur mot sidor så som Facebook, och Youtube, råder. Jag kommer förändras, jag har redan märkt hur mycket jag förändrats bara det senaste året. Om jag fortsätter på samma väg som jag nu har påbörjat, vem kommer jag vara när jag kommer hem? Kommer jag upptäcka att jag inte längre har någonting gemensamt med någon jag känner? Kommer jag komma hem till vänner som jag kan bjuda på ett glas vin och ha småprat med, men inte djupare diskussioner än så? Jag känner att jag redan har börjat glida iväg, och även om jag formar en människa som jag känner följer mitt ideal kanske jag förlorar för mycket annat på vägen. Ett år i ett främmande land med nya, för stunden, främmande människor är menat att förändra en. Jag kommer inte komma hem som samma person som åkte, men frågan är vad skillnaden kommer vara.

Allt jag lämnar här hemma… Jag undrar varför man inte kan göra som i The Sims, att när man åker på semester någonstans så pausas hushållet där hemma och man kommer tillbaka precis samma dag som man lämnade det, fast man har varit på semester i tre obefintliga dagar. Då låter man dessutom bli att åldras, vilket måste vara en positiv bonus trots allt. Tillbaka till verkligheten: Allt jag lämnar hemma, eller snarare alla jag lämnar hemma. Många som jag inte ens hinner säga hej då till på ett vettigt sätt, om ens alls. Det gör faktiskt lite ont i bröstet att tänka på vad jag lämnar här hemma, sådant som jag kunde ha här om tiden var en annan.

I allmänhet att ta tag i sitt liv, att göra det man måste, även om det är maskerat till ett roligt äventyr, kan vara väldigt jobbigt. Jag vet att jag behöver det här året, kanske utåt sätt mest för min kinesiskutveckling och därmed även framtiden i min utbildning, men även för mig själv. För att kanske finna ett svar på frågan jag löste för många år sedan, men vars gamla lösning är utdaterad: Vem är jag?

Var är alla homosexuella kvinnor?

I kinesiskan hade vi nyligen ett arbete som att man skulle skriva en berättelse och sedan hålla en muntlig presentation där man sammanfattade sin berättelse. Jag skrev om Simon, en svensk kille som åkte till Kina för att lära sig kinesiska och skaffa nya vänner, och Feilong, en kines som pluggar engelska på samma skola som Simon studerar kinesiska vid. Simon och Feilong blir tillsammans. Den här berättelsen var en utökning av en berättelse jag skrev när jag var i Kina. Poängen var att få upp en diskussion om homosexualitet i min multinationella klass och få svar från min lärare på hur man såg på det i Kina. När vi skulle skrivuppgiften på kinesiskan den här perioden hade jag inga idéer och bestämde mig för att utgå från denna. Efter min redovisning ställde läraren några frågor. Den som fastnade var:
”Varför skrev du om två killar?” (istället för två tjejer)
”Jag vet inte / ingen anledning”, blev mitt svar, men det här fick mig att tänka till.

Varför, när man pratar om homosexuella, handlar det (nästan) alltid om homosexuella män?

Exempel:
* TV-serier. I vanliga amerikanska TV-serier figurerar det ofta homosexuella män med, tex Glee och Sex and the City.
* Utbildningsmaterial. När vi skulle bli faddrar genomgick vi en fadderutbildning där vi fick olika situationer att diskutera. Självklart fanns det ett exempel med en homosexuell man.

Jag har lite egna olika teorier kring varför det alltid handlar om män, men inget ordentligt genomtänkt ännu. Varför tror ni att det är så här?

(För att försöka ändra på min egen reaktion, att se två män framför mig när någon säger homosexualitet, så har jag kollat på första avsnittet av The L Word.)

Kina 1: Från ankomst till lunchmat

Efter att Gunnar äntligen har gett upp med att tjata på att jag ska skriva det här, så blir det till sist av. Det här inlägget fokuserar främst på tiden 2-7 juli. Saker skrivna från Kina har jag lagt till åäö på i efterhand, så jag kan ha missat någonting.

Fredagen den andra juli landade jag i Kina. Klockan var då runt 12 lunchtid, men i Sverige var klockan 6 på morgonen. Jag var trött efter flyget, men hade inte tid att tänka på det före långt senare. Först hämtade jag ut bagage och blev uppmött av min transfer på EF, en person som inte alls verkade kunna någon engelska. Det hjälpte inte mig alls eftersom jag i princip aldrig hade försökt göra mig förstådd på enbart kinesiska tidigare. Ganska mycket under tystnad tog han mig till min värdfamilj där endast farmorn och barnet var hemma. Farmor försökte säga mig någonting samtidigt som hon tog sina händer och gnuggade dem framför ansiktet, men trött efter flyget och utan erfarenhet i att tala med kineser såg jag ut som ett frågetecken. Det slutade med att hon hämtade barnet som frågade om jag ville duscha, och då fattade jag vilket ord farmorn hade sagt till mig, nämligen 洗. Jag duschade två gånger den dagen för att luftfuktigheten chockade mig och jag blev alldeles klibbig på några timmar.

Senare på dagen träffade jag min finska rumskompis Noora som dock skulle spendera hela helgen borta, så jag fick handskas med värdfamiljen själv. Noora kunde lite svenska, men vi kommunicerade mest på engelska och bara på svenska när vi inte ville att värdfamiljen skulle förstå.

Jag började skriva på ett blogginlägg andra skoldagen, dvs tisdagen den sjätte juli och ska låta det ta över för en liten stund, det är dock inte så långt:

Igår var första dagen i skolan. Jag har redan spenderat en hel helg i Beijing, men inte fått så mycket ut av den då jag sov bort mitt jetlag halva dagarna och kollade på Skärgårdsdoktorn halva nätterna (vilket självklart fick mig att längta hem till Sverige nåt så otroligt mycket). I vilket fall så bor jag i en värdfamilj bestående av en mamma, en pappa, en dotter på 15 år och en farmor. Det är väldigt trevligt där och jag börjar sakta men säkert vänja mig vid den kinesiska maten. Idag fick jag faktiskt bröd med jordgubbsmarmelad på till frukost, så det gjorde mig lite lycklig. Det som ingår till frukosten är dock rismjölk (tror jag) som är helt okej, förutom eftersmaken.

Rävöra, 2010-07-06

Första dagen i skolan får jag berätta om nu, för sammanfattning av helgen gjorde jag ganska bra där. Jag kom till skolan med Noora och fick vänta ungefär en timme tills vi skulle ha intronduktionsproven. Jag satt vid en av datorerna och mailade hem för att tala om att allt var bra med mig. Utdrag från mail hem första dagen:

Jag är i skolan och ska göra mitt test om en halvtimme. Det har gått bra med allt hittills, jag har dock stannat inne i helgen eftersom det är minst 34*C utomhus. Min rumskompis heter Noora och är från Finland, men hon kan inte prata så mycket svenska. Hoppas ni har det bra där hemma och hälsa alla.

Till sist blev det dags att göra proven. Det mesta var ganska enkelt eftersom jag trots allt hade läst kinesiska i två år redan, varav ett med bara kinesundervisning. Sedan hade jag ju också spenderat helgen hos värdfamiljen så jag hade ju börjat komma in i språket lite. Jag placerades i nivå 3 (som efter halva tiden gick upp till nivå 4), vi listade ut att det borde vara 6 eller 7 nivåer totalt, men var inte helt säkra på det. Anna, en tjej från Spanien som började samtidigt som mig, hamnade också i min grupp.

Alla nya studenter måndagen den 5 juliSamtliga studenter som började måndagen den 5 juli
Från vänster: Alex, Marta, jag, Anton, Masha, Mr Kim, Joe, Anna och Shynar.

Den fösta utflykten jag gjorde under min Kinavistelse var på onsdagen då Noora hade frågat mig om jag ville följa med till en sjö vid namn Houhai, 后海. Först åkte vi till en liten gata där det var små butiker och kollade på bland annat t-shirtar och vykort, men köpte ingenting. Jo, Noora köpte en Mojito. Sedan promenerade vi därifrån, förbi någon form av belltower, till sjön. Det tog ett tag att hitta och vi (Noora, som var en mer erfaren turist i Kina) var tvungna att fråga några kineser. Till sist kom vi fram och bestämde oss för att gå runt sjön och kolla på sjön och runtomkring. Först blev vi efterföljda av en läskig kines som vi misstänkte ville hyra ut cyklar till oss, men han sa ingenting. Sedan fortsatte vi runt sjön och jag tänkte visa några bilder på det bästa vi stötte på under promenaden.

Ett parti kinesiskt schack

Det här när några kinesiska äldre herrar som sitter utomhus och spelar ett parti kinesiskt schack. Vi låtsades ta kort på deras hund för att egentligen rikta kameran åt spelet. Pjäserna består av brickor med tecken på, men det finns också ”finare” sätt att köpa med riktiga figurer. Själv tycker jag att det här är mer charmigt.

Kineser gymmar offentligt utan att skämmas

Nej, det här är ingen lekpark utan ett kinesiskt utomhusgym. Det kan vi kalla det i vilket fall, egentligen är det bara en helt vanlig park och de här träningskonstruktionerna återfinns i de flesta kinesiska parker. Det var en av de saker som jag inte hade hört någonting om innan jag åkte till Kina och alltså en sådan sak som förvånade mig en del. Slutsatsen vi kan dra av dessa konstruktioner är alltså att det är helt gratis att träna på ett roligt sätt i Kina!

Lite vardagsgrejer som jag skulle vilja nämna från resan är att lunchmaten inmundigades på resturangen i källaren på skyskrapan (i Guomao) vi hade våra lektioner i (EF hade sitt eget våningsplan). Eftersom resturangen var till för de som arbetade i byggnaden så var det inte så lätt att göra sig förstådd på varken kinesiska eller engelska och speciellt inte att förstå svaret. Peka och var nöjd, var regeln som gällde där. Jag tog till en början det säkra före det osäkra och gav mig på friterat kött i sötsur sås vilket jag åt två dagar i rad innan jag inte klarade av mer sött och var tvungen att testa någonting annat. Under hela vistelsen blev favoriterna från den restaurangen gröna bönor med nåt kött och feferoni. Jag gick också från att frukta stark mat till att vara tvungen att acceptera den och till sist gilla den. Svenskar vet inte vad starkt är. Ytterligare en omvändning jag gjorde var att gå från att tycka ris är okej till att hata ris igen, precis som jag gjorde när jag var yngre.

För att inte bli att för långrandig så tänker jag avsluta här. I nästa inlägg kommer jag att avsluta första veckan vilket innebär att jag kommer berätta om när jag åt koreansk mat för första gången, när jag besökte Kinesiska muren och den Förbjudna staden.

Dröm: Semlor, chips, glass och pizza

Drömmar från dlogg.se i September.

19/9 Semla och vinägerchips
27/9 Det är coolt att döda
28/9 Toalettkrig med Voldemort
29/9 Glass och snabbpizza
30/9 Tält och studentkorridorer

Läs mer

Dröm: Julius Caesar eller Severus Snape?

Drömmar från dlogg.se i juli och augusti.
Ber om ursäkt för att många drömmar saknar åäö då de skrevs ner när jag var i Kina.

23/8 Tim blir pappa istället för civilingenjör
8/8 Annas bror, egyptenstaty och TMAT01
4/8 Svenska Hogwart
25/7 Misslyckad tvätt
21/7 Orkar inte mer
20/7 Ahlgrensbilar vill ha köttätande växter
19/7 Länge leve Caesar!
16/7 Solrosporr
15/7 Trehjulingens last
11/7 Familjebråk och Annas hemska parkering
9/7 Flygplansresa och bullallergi
6/7 Den tama vildkaninen
3/7 Min hemliga affär med professor Snape

Läs mer

Dröm: ∑(Triangeldrama) < Trocadero

Drömmar från dlogg.se, mars och april. Samt två bonusdrömmar från januari!

28/4 Snabbt åldrande då man missar flyg
24/4 Sjungande konfirmander och dåliga cirkusnummer
18/4 Visan om middagsmaten
17/4 Hänga i duschstråle
14/4 Tentamenskrock och triangeldrama
4/4 Hopelessly devoted to pureblood-mania
31/3 Kristins hemlighet
30/3 Kineser, mode och Trocadero
20/3 Michan och ungdomsmottagningen
18/3 ∑(Barack Obama) = ∑(1/n)^2
31/1 Samlivstrubbel
29/1 isdockan och jag

Läs mer