Kategoriarkiv: Resor

Vad jag gör/gjort när jag varit ute på vift.

Kina 1: Från ankomst till lunchmat

Efter att Gunnar äntligen har gett upp med att tjata på att jag ska skriva det här, så blir det till sist av. Det här inlägget fokuserar främst på tiden 2-7 juli. Saker skrivna från Kina har jag lagt till åäö på i efterhand, så jag kan ha missat någonting.

Fredagen den andra juli landade jag i Kina. Klockan var då runt 12 lunchtid, men i Sverige var klockan 6 på morgonen. Jag var trött efter flyget, men hade inte tid att tänka på det före långt senare. Först hämtade jag ut bagage och blev uppmött av min transfer på EF, en person som inte alls verkade kunna någon engelska. Det hjälpte inte mig alls eftersom jag i princip aldrig hade försökt göra mig förstådd på enbart kinesiska tidigare. Ganska mycket under tystnad tog han mig till min värdfamilj där endast farmorn och barnet var hemma. Farmor försökte säga mig någonting samtidigt som hon tog sina händer och gnuggade dem framför ansiktet, men trött efter flyget och utan erfarenhet i att tala med kineser såg jag ut som ett frågetecken. Det slutade med att hon hämtade barnet som frågade om jag ville duscha, och då fattade jag vilket ord farmorn hade sagt till mig, nämligen 洗. Jag duschade två gånger den dagen för att luftfuktigheten chockade mig och jag blev alldeles klibbig på några timmar.

Senare på dagen träffade jag min finska rumskompis Noora som dock skulle spendera hela helgen borta, så jag fick handskas med värdfamiljen själv. Noora kunde lite svenska, men vi kommunicerade mest på engelska och bara på svenska när vi inte ville att värdfamiljen skulle förstå.

Jag började skriva på ett blogginlägg andra skoldagen, dvs tisdagen den sjätte juli och ska låta det ta över för en liten stund, det är dock inte så långt:

Igår var första dagen i skolan. Jag har redan spenderat en hel helg i Beijing, men inte fått så mycket ut av den då jag sov bort mitt jetlag halva dagarna och kollade på Skärgårdsdoktorn halva nätterna (vilket självklart fick mig att längta hem till Sverige nåt så otroligt mycket). I vilket fall så bor jag i en värdfamilj bestående av en mamma, en pappa, en dotter på 15 år och en farmor. Det är väldigt trevligt där och jag börjar sakta men säkert vänja mig vid den kinesiska maten. Idag fick jag faktiskt bröd med jordgubbsmarmelad på till frukost, så det gjorde mig lite lycklig. Det som ingår till frukosten är dock rismjölk (tror jag) som är helt okej, förutom eftersmaken.

Rävöra, 2010-07-06

Första dagen i skolan får jag berätta om nu, för sammanfattning av helgen gjorde jag ganska bra där. Jag kom till skolan med Noora och fick vänta ungefär en timme tills vi skulle ha intronduktionsproven. Jag satt vid en av datorerna och mailade hem för att tala om att allt var bra med mig. Utdrag från mail hem första dagen:

Jag är i skolan och ska göra mitt test om en halvtimme. Det har gått bra med allt hittills, jag har dock stannat inne i helgen eftersom det är minst 34*C utomhus. Min rumskompis heter Noora och är från Finland, men hon kan inte prata så mycket svenska. Hoppas ni har det bra där hemma och hälsa alla.

Till sist blev det dags att göra proven. Det mesta var ganska enkelt eftersom jag trots allt hade läst kinesiska i två år redan, varav ett med bara kinesundervisning. Sedan hade jag ju också spenderat helgen hos värdfamiljen så jag hade ju börjat komma in i språket lite. Jag placerades i nivå 3 (som efter halva tiden gick upp till nivå 4), vi listade ut att det borde vara 6 eller 7 nivåer totalt, men var inte helt säkra på det. Anna, en tjej från Spanien som började samtidigt som mig, hamnade också i min grupp.

Alla nya studenter måndagen den 5 juliSamtliga studenter som började måndagen den 5 juli
Från vänster: Alex, Marta, jag, Anton, Masha, Mr Kim, Joe, Anna och Shynar.

Den fösta utflykten jag gjorde under min Kinavistelse var på onsdagen då Noora hade frågat mig om jag ville följa med till en sjö vid namn Houhai, 后海. Först åkte vi till en liten gata där det var små butiker och kollade på bland annat t-shirtar och vykort, men köpte ingenting. Jo, Noora köpte en Mojito. Sedan promenerade vi därifrån, förbi någon form av belltower, till sjön. Det tog ett tag att hitta och vi (Noora, som var en mer erfaren turist i Kina) var tvungna att fråga några kineser. Till sist kom vi fram och bestämde oss för att gå runt sjön och kolla på sjön och runtomkring. Först blev vi efterföljda av en läskig kines som vi misstänkte ville hyra ut cyklar till oss, men han sa ingenting. Sedan fortsatte vi runt sjön och jag tänkte visa några bilder på det bästa vi stötte på under promenaden.

Ett parti kinesiskt schack

Det här när några kinesiska äldre herrar som sitter utomhus och spelar ett parti kinesiskt schack. Vi låtsades ta kort på deras hund för att egentligen rikta kameran åt spelet. Pjäserna består av brickor med tecken på, men det finns också ”finare” sätt att köpa med riktiga figurer. Själv tycker jag att det här är mer charmigt.

Kineser gymmar offentligt utan att skämmas

Nej, det här är ingen lekpark utan ett kinesiskt utomhusgym. Det kan vi kalla det i vilket fall, egentligen är det bara en helt vanlig park och de här träningskonstruktionerna återfinns i de flesta kinesiska parker. Det var en av de saker som jag inte hade hört någonting om innan jag åkte till Kina och alltså en sådan sak som förvånade mig en del. Slutsatsen vi kan dra av dessa konstruktioner är alltså att det är helt gratis att träna på ett roligt sätt i Kina!

Lite vardagsgrejer som jag skulle vilja nämna från resan är att lunchmaten inmundigades på resturangen i källaren på skyskrapan (i Guomao) vi hade våra lektioner i (EF hade sitt eget våningsplan). Eftersom resturangen var till för de som arbetade i byggnaden så var det inte så lätt att göra sig förstådd på varken kinesiska eller engelska och speciellt inte att förstå svaret. Peka och var nöjd, var regeln som gällde där. Jag tog till en början det säkra före det osäkra och gav mig på friterat kött i sötsur sås vilket jag åt två dagar i rad innan jag inte klarade av mer sött och var tvungen att testa någonting annat. Under hela vistelsen blev favoriterna från den restaurangen gröna bönor med nåt kött och feferoni. Jag gick också från att frukta stark mat till att vara tvungen att acceptera den och till sist gilla den. Svenskar vet inte vad starkt är. Ytterligare en omvändning jag gjorde var att gå från att tycka ris är okej till att hata ris igen, precis som jag gjorde när jag var yngre.

För att inte bli att för långrandig så tänker jag avsluta här. I nästa inlägg kommer jag att avsluta första veckan vilket innebär att jag kommer berätta om när jag åt koreansk mat för första gången, när jag besökte Kinesiska muren och den Förbjudna staden.

Tillbaka från Berlin

Igår vid 21 kom jag hem från Berlinresan med konfirmanderna. Jag har haft roligt även om jag har varit väldigt trött. Resan hem var betydligt segare än resan dit. Planen var att vi skulle komma hem ~22 och när vi var i danmark och hade kollat på film var klockan bara 14:45, dvs en evighet kvar.

Resan ner var kul och jag satt längst fram bredvid Linda (från kören) stora delar av resan, dock inte under bönerna för då flyttade Karin fram och sjöng. På kvällen när vi hade kommit fram så var jag nattvakt. Vi hade några konfirmandpojkar och några konfaflickor som bodde i varsin ände av hotellet som promt skulle smita in till varandra på natten. Vi nattvakter beslutade oss för att inte gå och lägga oss före det att pojkarna hade börjat somna (flickorna sov sen tidigare). De började somna vid 03:20.

Nästa dag, klockan 08:30, bar det av till koncentrationslägret Sachsenhausen där de låste in oss och lämnade oss att dö. Så hemskt var det inte riktigt, men vi vandrade omkring där i några timmar med en guide. Den guide som vi hade var väldigt mycket bättre än den som var när jag konfirmerade mig. Tyvärr kom inte norrmannen Valentine dit, han orkade antagligen inte då han är ganska gammal. Han hade i vilket fall suttit i Sachsenhausen för att han var kommunist. Efter det blev det fritt fram att hitta lunch på stan. Jag och Linda irrade runt åt fel håll på stan och åt sedan, på ett kafé, en mesig ”tomat & mozarella”-pajbit som smakade potatismos. Efter det besökte vi Svenska kyrkan i utlandet där det som jag reagerade mest på var att det inte finns någon svensk kyrka i Kina förutom i Hong Kong… och det gills ju knappt. På kvällen åt vi på Hardrock Café där menyn vi hade att välja på var ”Hard Rock Ham-Burger, Hard Rock Cheese Burger, Veggie Burger or Ceasar Salad”. De flesta tog cheeseburgaren. På kvällen hade min trötthet slagit om och att jag varit nästan svimfärdig på Sachsenhausen kände jag inte av. Därför somnade jag inte före någon gång runt 00:30.

På lördagen sedan hade vi fri shopping mellan 9:30 och 15:15. Jag promenerade tillsammans med min kusin Hannah och hennes kompisar Linda (som jag f.ö. bodde med), Sandra, Michaela och Frida tills dess att det var dags för mig att träffa Marion. Marion träffade jag för snart fyra år sedan i Taizé och vi hade inte träffats sen dess. Marion tog med mig till östsidan av Berlin där vi gick och kollade i det stora varuhuset Alexia bland annat. När vi kom tillbaka till västsidans centrum var mina fötter mycket trötta och vi satt ner och pratade gamla minnen och vad som pågår i våra liv. Marion har fått en pojkvän fick jag veta. På eftermiddagen, sedan jag skiljts från Marion, fick vi en guidad tur i staden medan vi åkte buss. Trots att guiden (som var samma som dagen innan) var jättebra och sa massor med intressanta saker så hade tröttheten från nattvakningen två nätter tidigare kommit ifatt mig och jag sov (tyvärr) i princip hela guidningen.

Sedan bar det av för hemresa på vilken jag sov större delen av förmiddagen. Vi kollade på två filmer, hade sångstund och jag och Linda G spelade kort med några av de äldre kvinnorna som var med. Löningen för nattvaktandet var (förutom gratis resa) en stor toblerone – Mums!

De har gjort om sånghäftena och låten ”Här vid stranden” som är ny har blivit den populäraste låten tillsammans med gamla favoriter som ”Ropa till Gud” och ”Here I am to Worship”. Tyvärr har en hel del vldigt fina sånger plockats bort, som En enkel kärlekssång, Som när ett barn, med fler…

Mot Cambridge

Nu har jag packat väskan, duschat och fixat och jag tror att jag inte har glömt någonting. Imorgon går flygbussen 14:30 från fjärrbussterminalen, sedan ska jag vara framme hos Gunnar i Cambridge 21:10 (brittisk tid) om allt går som det ska.

Nu är jag jättetrött och ska sova. Jag kommer antagligen sova på flygbussen och flyget imorgon också, men väntetiderna har jag tänkt mig uttnyttja som pluggtid. Har ju 2,5h innan flygbussen går, nästan 2h på Skavsta och 1h i Stansted. Nåt måste jag ju lyckas med under den tiden!

God natt!

En helg i Cambridge

I lördags gick jag upp straxt efter klockan 3 på morgonen. Mamma skjutsade in mig till fjärrbussterminalen och klockan 4 avgick flygbussen mot Skavsta. Straxt innan klockan 10 (lokal tid) stannade en annan buss i Cambridge. Sedan skulle jag hungrig och dödstrött försöka spendera två timmar på ett shoppingcenter som inte hade en enda bänk där man kunde sitta. Efter ett toalettbesök (gratis!) och lite vandring fram och tillbaka hittade jag ett café där jag slog mig ner och beställde en kopp te. Det var tydligen English Breakfast med citron till och inte det minsta gott. Tack vare att det var så äckligt tog det lång tid att dricka upp samtidigt som jag läste Cao Xueqins Drömmar om röda gemak, eller egentligen läste jag klart den 50s långa inledningen av översättaren. Jag hoppas boken är intressantare än inledningen.

Jag och Gunnar hade bestämt att vi skulle mötas i 3-vägs-korsningen köpcentret och jag stod en våning upp och kollade ner över människorna i korsningen och såg då när Gunnar kom. Jag vinkade mot honom och han fick syn på mig. Jag skyndade mig ner för rulltrappan och vi möttes precis nedanför. Jättekram.

Vi gick till hans rum och dumpade mina grejer innan vi gick till lunchen. Jag var så hungrig att jag höll på att dö. Jag åt massor pommes med majonnäs på. På eftermiddagen sov vi på hans rum. Jag hade ju varit uppe sedan jättetidigt och han hade gått och lagt sig sent. På kvällen gick vi på Formal och åt trerätters som inte var så speciell egentligen. Menyn var morots- och apelsinsoppa följt av kalkon- och baconpaj med klyftpotatis och tomater och till efterätt äppelpaj med vaniljsås. Vid bordet bredvid vårat satt tio kineser. Jag pratade med hon som satt bredvid mig. Hon trodde jag var britt och tyckte inte alls jag var dålig på engelska. Hon blev förvånad över att jag pluggade kinesiska, men jag sa att jag ändå inte var så duktig. Jag övade på att säga ”Jag är mätt” (我饱了, wŏ băo le) fast till Gunnar då, men jag hade svårt för tredjetonen.

På söndagen gick vi upp halv 10 och kokade nudlar till frukost. En av Gunnars korridorskompisar tyckte att vi var konstiga och jag svarade med ”egg and bacon then?” vilket jag tycker är konstig frukost. Sedan att jag inte tycker att nudlar är speciellt normalt till frukost heller hör inte hit. Efter att vi hade vaknat ordentligt tog vi en promenad på stan och kollade på kläder i Gryffindorfärger och gluttade in i en affär där det mesta kostade £5. Bland annat hade de en lampa som var som ett akvarium, en klocka man skulle ringa i om man ville ha sex och en (mekanisk) papegoja som förolämpade en när man gick förbi den.

Jag träffade några av Gunns nya kompisar och de verkade alla trevliga, men det var lite jobbigt  hänga med i de olika intressanta dialekterna och det komprimerade språket som man inte är van vid. Det var ändå mysigt att höra ren engelska och inte nåt amerikanskt blaffs.

Det var en härlig och mysig helg även om jag var tvungen att åka tidigt nu i morse. Nu ska Gunnar i alla fall komma hem om fyra veckor så det ska bli jätteskönt. Jag hoppas i vilket fall att de fyra veckorna ska gå lika snabbt som Snape konfronterad med ett shampoo*.

Te pescado mi cadobidobo (L)

* Och alla som hatar översättningen ”Snape på en såpad kvast” räcker upp en hand.

Hälsningar fran Kroatien

Hej världen!

Det är väldigt omständigt att skriva ä och ö, fast jag kan inte skriva aring. De roligaste tangenterna jag har hittat hittills är Š och Đ som (om man haller in alt gr) ger ÷ samt ×. Man kan dessutom skriva pinyin här eller nästan de har tangent for ˘ som man sätter över vokaler för tredje betoningen. De har dock inget streck (som betecknar första betoningen).

Det ar valdigt varmt har (orkar inte skriva ä och ö) och jag har brant mig pa benen. Det var lite dumt kanske. Far smorja in ett tjockt lager solkram imorgon.

(detta skrevs i forrgar, men hann aldrig posta innan internettiden tog slut)

De har bytt plats pa y och z, mycket irriterande. Nu orkar jag inte vara har mer, vill aka hem. Ska aka hem pa lordag, men det ar langt kvar. Innan vi aker hem ska jag kolla pa amfiteatern i Pula som romarna lamnade efter sig. Det ar val det jag ser fram emot.

Har kopt en liten tallrik (koper alltid tallrik nar jag ar utomlands). Dessutom har jag kopt el fiskvaska. Det star ”QL FISH BAG” pa den. Den var lite trasig upptackte mamma sen, men det ska nog ga att laga, fanns ingen annan i den fargen… Har aven kopt en present till Gunnar som ar ganska gullig, men jag skriver inte vad. Ska tigga att fa aka wakeboard imorgon. Kostar 90 kuna (ca 130kr) far en runda. Hoppas jag kommer upp pa den, annars blir det pinsamt.

(taggar nar jag kommer hem, tar for lang tid av min korta internettid har)

Destination: Kroatien

Om några få timmar ska vi sätta oss i bilen och åka iväg mot Arlanda. Destination Kroatien. Det ska bli rätt så skönt att få vara på semester en vecka, även om jag kommer sakna Gunnar som kommer hem medan jag är borta. Nu har jag fixat med all packning inför resan. Jag har minst väska av alla i familjen och jag känner mig jättestolt som fick plats i den. Böckerna får dock åka i handbagaget. Jag håller på att läsa Sagan om ringen-triologin (för första gången, dock andra försöket), men jag har en tre-i-en-upplaga så den får inte följa med eftersom den är för tung. Harry Potter and the Half Blood Prince fick en plats i istället tillsammans med boken Romare och Romarinnor av Tore Janson som folket gav mig i födelsedagspresent. (Jag ser f.ö. fram emot att se de Antika Romerska efterlämningarna)

Det enda som inte är nerpackat ännu är Chinese/Lesson 1 från Wikibooks vilket jag hade stora problem med att skriva ut eftersom kinesiska tecken inte kan visas på den dator som har skrivaren installerad. Jag fick helt enkelt använda mig av ”Microsoft Office Documennt Image Writer” på min dator och sen knalla över med USB-minnet till datorn med skrivare för att få ut det. Tyvärr har jag inte med mig ”stroke order” på tecknena, men det är lite svårt att skriva ut rörliga bilder så jag lät bli med det.

Nej nu blir det till att bada en massa och betala pengar för att få låna lite internet i en vecka. Alla människor här hemma får ha jättetråkigt utan mig och sakna mig massor!

Sequere penem, Armande!

Söndagen den 20 april besökte vi Pompeji. Det är väl vad jag är mest sugen på att skriva om just nu. Kanske eftersom det har varit mitt drömresemål det senaste året. Tyvärr fick vi inte se några badhus eller toaletter, men det var riktigt häftigt ändå.

Bussresan dit spenderades sovande. När vi kom fram fick vi trerätterslunch som var det sämsta jag har ätit på hela resan. För att citera Michan angående förrätten: ”Jag har aldrig ätit överkokt pasta i Italien förut.” Jag tror även det var Michan som uttalade sig om huvudrätte, men jag är inte säker: ”Varför får vi schnitzel i Italien?” Sist men inte minst kom den då efterlängtade efterrätten in. Det var en kula citronglass i en snygg skål. Tyvärr var det såna där iskulor i som visade på att glassen hade varit framme en gång och sedan frysts ner igen.

Vi kollade runt lite på marknadsstånden. Jag ville ha en bok som jämförde antikens Pompeji med dagens ruiner. Jag frågade killen som sålde dem vad de kostade. Han tittade på baksidan, där stod det 16 €. Han sa: ”16, but special price for students 12!” Jag som visste att böckerna som såg likadana ut och handlade om Rom kostade 12 € låtsades tveka. ”Make it 10!” sa försäljaren och jag köpte boken. Det är en dvd-ROM i som jag inte har stoppat in i datorn ännu. Ska nog göra det snart.

Sedan bar det i vilket fall av in i de antika delarna av Pompeji med vår guid Francesco (hur det nu stavas). Han pratade bra engelska även om hanbröt på italienska. Vi fick se olika delar av Pompeji. Jag blev mycket fascinerad över att se ”the pedestriant crossings” (övergångsställena) som var upphöjda stenar i samma höjd som trottoaren. Vägen mellan som var till för vagnar att åka på var nedsänkt i jämförelse med trottoaren och som fotgängare gick man inte gärna där på grund av allt regnvatten, lera och annat äckligt som fanns på vägen. Vagnarna var byggda så att de lätt gunde rulla mellan övergångsställsstenarna.

Vi fick även besöka de rikares bostäder med den vackra mosaiken på golvet och impluvium (vattenbassäng) i mitten av atrium (allrum/vardagsrum). Det var mindre än jag hade förväntat mig, men jag antar att det inte var den allra lyxigaste bostaden vi besökte. Det var häftigt att se hur ljuset föll in genom compluvium (hål i taket ovanför impluvium till för att släppa in regnvatten och ljus). Vi fick också se olika barer där bardiskarna hadrunda hål i vilka man placerade kärlen med mat. Runt om i staden fanns fina mosaikgolv, vackra väggmålningar och reklam och klotter på husväggarna. Vi fick tyvärr inte se några toaletter och då ej klotter i stil med det klassiska ”Här borrade jag en grek”.

En annan byggnad vi gick in i var en bordell. Där fanns vid taket målningar över olika ställningar och liknande. Detta motsvarade under antiken dagens McDonalds. Du pekade alltså på den du ville ha och det var det du fick. Således inga otrevliga överraskningar. Vi fortsatte att gå en bit och kom fram till en penis som var uthuggen i vägstenen. Guiden berättade att penisen pekade i riktning mot bordellen så man lätt skulle hitta dit. Han frågade efter Armands namn eftersom Armand kom lite på efterkälken. Guiden beskrev Armand (som han förövrigt trodde hette Armando) som ”a young sailor” som besökte Pompeji för första gången. Armand var tydligen ute efter kvinnor och när han frågade folket skulle de tydligen svara: ”Armando, follow the penus!” Och ja, guiden uttalade penis som penus (han lyckades även säga bad-room istället för bedroom).

Det nya mottot för latinresan blev på så sätt ”Armando, follow the penus!” vilket vi inte var sena med att översätta till latin. Detta förklarar också rubriken på inlägget (med reservation för stavfel).

Sequere penem, Armande!

Dagbok från Bilbao (på spanska)

Detta är vad jag lämnar in till Victoria. Nästan dubbelt så mycket som man skulle lämna in.

Viernes 5/10-2007

El primer día.
Estoy en España. Estoy en la casa de la familia de Iurgi. Son amables. Llamé a mi madre cuando vine a casa y comí frutas. Voy a dormir ahora. Estoy cansada.
¡Buenas noches!

Sábado 6/10-2007

Un día con muchas impresiones.
Me levanté a las once y desayuné. Iurgi fue a estudiar y por tanto no vino con su hermana Ismene, sus padres y yo cuando circulamos en ‘Bilbao’. Visitamos Getxo también.
Visitamos un pueblo antiguo de los pescadores. Había casas blancas con marcos verdes, azules y rojos de las ventanas. Miramos el mar y visitamos un castillo antiguo. ¡Fue divertido!
Lo mejor del día fue cuando visitamos el Puente Colgante. El Puente Colgante era un puente único. Si quieres cruzar el río tienes que ir en la barquilla. No cruzamos el río en la barquilla, pero fuimos arriba y andamos allí. Leímos la información del puente, ¡en castellano por supuesto! Había información en inglés también, pero preferí a leer en castellano porque he empezado a pensar en castellano. Es un poco espantoso, creo.
Cuando volvimos a casa, Iurgi me dijo que vayamos a ir a su partido de balonmano. No vi el partido, porque salí con su novia y las amigas de ella. Fuimos a comer en una pizzería. Ellas comieron patatas (fritas) y yo comí un bocadillo con bacón y queso. Después el partido (el equipo de Iurgi ganaron) fuimos al “local”. El local es un local (sorprendentemente) en que hay muchos fumadores. Hay una tele, un guitar, un bajo, un ordenador y muchos sofás rotas también. Estuve muy cansada, no sé era porque hicimos muchísimo en el día o porque el aire apestaba de marihuana. Me dormí a las diez y media en un sofá y me desperté a las doce.
A las doce y media Iurgi, su novio y yo salimos a una discoteca. Allí encontré a Will e Ingrid y otras personas de nuestra clase. Había mucha gente allí, casi era imposible para entrar la discoteca.
Recibí una copa se llama cuarenta y tres con cola e Ingrid recibió un encendedor. Ahora sé como hacer un cigarrillo con marihuana, pero no me interesa. Volvimos a casa a las tres de la mañana.

Domingo 7/10-2007

Un día más tranquilo.
Estuve muy cansada después del sábado y me levanté a las doce y media de la tarde y desayuné un poco. A las tres de la tarde comimos y Iurgi y yo fuimos con su novia, Maite. Ella vive en las montañas con su familia y tenéis dos perros y dos gatos. Cuando llegamos allí Iurgi y yo fuimos con una moto con cuatro ruedas. Fue muy divertido, pero un poco espantoso. Después lo hicimos vinimos a la casa de Maite. Aquí vimos la televisión y comido un poco. Bebí una bebida de chocolate extraña. No es leche y polvo de chocolate. Es como leche y mucho chocolate digerido. Estuve satisfecha. Regresamos a casa después habíamos visto más televisión. En casa me duché y me dormí.

Lunes 8/10-2007

El primer día en la escuela.
No era muy divertido porque fuimos en el edificio y los profesores hablaron rápidamente o silencio. Después, a las diez, fuimos a un café cerca de la escuela y comimos los sándwiches que las familias nos habían hecho. Después de la comida fuimos a la escuela y escuchamos una clase de geografía, fue aburrida. Cuándo terminamos las clases Ingrid y yo preguntemos nuestras familias si estaban de acuerdo si fuéramos a comprar en Bilbao.
Tuvimos hambre y buscamos a un restaurante, pero en fin comimos en Burger King porque no encontramos un sitio mejor para comer. Nos encontramos con otros suecos en la calle cerca de Burger King. Fuimos con Mikael y Will. De repente vimos el perro de flor cerca de Guggenheim, era muy grande, pero lindo. Saqué una fotografía del perro e Ingrid. Pero lo mas divertido ese día fue el parque infantil. Estaba cerca de Guggenheim y tenía muchas cosas (o redes) para escalar. ¡Fue divertidísimo! Ingrid, Will y yo lo creímos de toda manera. Creo que Mikael le gustó un poco también, pero creyó éramos locos al principio.
Ingrid y yo fuimos a Mungia con autobús a las ocho y cuarto.

Martes 9/10-2007

Un día con excursiones.
La proxima mañana, después hemos esperado un poco en la escuela, fuimos a un sitio con una iglesia. Hay un hombre que habló mucho de la iglesia, pero no sé que dijo. Es porque muchas personas (españolas) hablan en el mismo tiempo y porque la iglesia hace eco. Pero lo que tuve noticias de era interesante. Cuando era aburrido no traté escuchar.
Cuando el hombre terminó hablar fuimos a Gernika. Gernika es un pueblo con un árbol famoso, un roble que es un símbolo. En la guerra mundial dos los alemanes bombardeó Gernika y el roble sobrevivió. Fuimos a Bermeo también. En Bermeo visitamos un museo de pescadores. Un hombre, que fue más interesante en comparición con el hombre en la iglesia. Quizás es porque no habló mucho tiempo.
Cuando volvimos a Bilbao Victoria nos contó de una bomba lapa que haría estado en Bilbao lo mismo día si nuestros padres nos llamaron y eran preocupadas. Mis padres no me llamaron, no subieron nada de la bomba lapa.
El los viajes en el autobús este día habló mucho con Ingrid. Era muy divertido porque Ingrid no esta en la escuela de dos semanas y la he añorado.
Cuando vine a casa en la tarde me dormí porque estuve muy cansada.

Miércoles 10/10-2007

Trabajo de grupos con españoles sin conocimientos de inglés.
Cuando llegué al colegio en miércoles Victoria nos contó más de la bomba lapa. La bomba existió porque fue una fiesta política unos días antes y la policía española detuvo muchos políticos allí. ETA es (probablemente) la organización que es responsable.
Trabajamos en grupos con los españoles e Ingrid, Michan y yo distribuimos nuestras encuestas de la clase. El grupo segundo era muy malo de inglés. Un chico entendió casi todo cuando Mikael y yo hablamos lentamente, pero el otro chico no entendió nada, ni siquiera hablamos castellano. Parecí colocado, pero no sé. Después de las clases fuimos al mediático. No era posible usar msn, pero hablé con unos amigos en un foro.
Más tarde, Iurgi y yo fuimos con un amigo de Iurgi en coche. El amigo condujo cien cincuenta km/h. Fui aterrorizada.
En la noche hice mi entrevista con la madre de mi familia. Fue muy interesante. Empezamos a hablar de muchas cosas de homosexualidad y aborto, pero olvidé notar bastante mucho. A pesar de eso, tengo mucha información.

Jueves 11/10-2007

Excursión de Bilbao.
Primera cosa hicimos en Bilbao (después habíamos ido de la estación del tren) fue visitar ayuntamiento. El interior de la casa era multicolor. Había un cuarto rojo en el medio, pero azul en el otro. Había otro cuarto, allí tenía reuniones a veces.
En seguida fuimos a Guggenheim, pero no pudimos jugar en el parque infantil. Entré el museo, recibí un auto guía. Cuando fui en “The Matter of Time” el auto guía habló en quince minutos, fue muy aburrido y lo apagué. Escuché de otros artes, pero todo fue un poco aburrido. Unos de los artes eran interesantes.
Will y yo fuimos en casco viejo después Guggenheim. Pobre Will, tuvo que correr en las tiendas conmigo. Compré pantalón vaquero, no era caro solo pagué 7.99€ y 2.99€ de un corpiño. Will compró churros con el créeme de chocolate, lo mismo que yo había comido unos días antes.
Fui a Mungia con autobús y Iurgi me condujo a casa. En casa escribo en un cuento, se llaman “Alt Drake” y es de mis amigos (Alt Drake es un anagrama de Katedral). Después presté su ordenador porque quise usar la red. Hablé con mis amigos que eran en Francia y con un amigo que era en Suecia. Preocupé de Ingrid, Will y Michan, porque no pude ir a la fiesta en la noche. Creo que es bien no fui a la fiesta, porque tres horas más tarde me dormí al lado de la televisión.

Viernes 12/10-2007

Un día lleno de preocupación.
Me desperté a las once de la mañana y oí mi móvil. Era Victoria. Estuve preocupada cuando vi que era Victoria, y no estuve menos preocupada cuando oí la voz de Victoria. Obviamente algo había pasado en la noche. Por causa de la noche Ingrid tuvo una situación difícil que ir a Mungia. Ingrid fue a ir con mi familia a una excursión, pero su familia no le dio permiso. Fuimos solo los padres de Iurgi y yo. No fue muy divertido porque todo el día estuve preocupada por Ingrid. Nos mandamos sms todo la mañana.
Fuimos a la iglesia en una montaña en el mar con muchas escaleras. Estuve cansada y tuve hambre después, porque no fue posible ir con coche a bajo y por eso tuvimos que va bajo de un colina antes fuimos las escaleras. También vimos a una competición de surfing.
Cuando volvimos a casa de ir a Gatika y recogimos a Ingrid. Ingrid fue con nosotros a casa y aquí navegué por la red. Cuando Ingrid volvió a su casa yo hice mi maleta. Me dormí al lado de la televisión otra vez, pero eso día traté de estar despierta porque vi la palicula “The Incredible Hulk” (en castellano) y quise ver el fin, pero no lo hice.
El padre de la familia me despertó y me dio las películas de Harry Potter en castellano. Le pregunté unos días antes si tenía las películas y si es posible las presté. Solo tenían dos, pero transfirió los otros y me hizo un CD-ROM con todas las películas.

Sábado 12/10-2007

Casi en casa (de Suecia).
Me desperté y desayuné un o dos horas antes tuvimos que ir al aeropuerto. Dije adiós a la perra y la abuela. Fuimos al aeropuerto y dije adiós a Iurgi y sus padres. Me gusta el viaje, y me encanta la familia.
Cuando llegamos a Paris encontramos a los alumnos de francés. Fueron tacaños porque no les gustó que hubiéramos bebido alcohol en España y trataron a ignorarnos, Gustav fue a ignorarme, Gunnar fue a ignorar Michan y ellos fueron a ignorar Ingrid. Estuve triste por eso, porque yo no había bebido. Entonces Gustav no me ignoró más.

Sex dagar kvar!

Om sex dagar kliver vi av bussen i Taizé. Det kommer bli alldeles fantastiskt. Tyvärr fick jag höra saker från Hanna som inte tillfredsställde mina öron det minsta, bland annat om några tjejer (i hennes församling?) som åkte till Taizé för att strula med franska killar. Det känns inte riktigt som det är syftet med resan. Fick också höra om en annan kille som hade haft sex med en tjej i en av barackerna. Varför i barackerna av alla ställen? Vem som helst kan ju komma in där! Bespara era Taizé-medmänniskors stackars ögon ifrån det här och göm er i en buske i Silence-parken istället. Eller låt bli! Taizé är ett kloster, och lite respekt tycker jag man kan visa.

I vilket fall, snart är jag där igen! Hem ljuva hem. Ingenting går upp mot gemenskapen och stämningen i Taizé. Får se vad man kan stjäla åt sig för jobb också. Skulle gärna vilja vara gruppledare för några yngre (15-16år) det här året. Får höra med Hanna eller Armand om de skulle kunna tänka sig vilja göra det med mig. Oyak, affären, kyrkan, silence-parken, jag saknar allt, till och med telefonautomaterna.