månadsarkiv: mars 2011

Statistik 2010

Det blir lite sent ja, så det blir från januari förra året till mars iår…

Mest klickar från:
pelli.blogg.se
– Gunnars blogg har alltid legat i top, så det förvånar mig inte att jag får så många klickar därifrån.
johannasjodin.blogg.se och johannasjodin.se – Johanna Sjödins blogg kommer på andra respektive tredje plats, lite förvånad må jag säga att jag är.

Vanligaste söktermer:
sanning eller konsekvens frågor – Hela 257 sökningar sedan januari 2010, det är otroligt! Andra och tredjeplasten är inte ens i närheten.
porr – den låg i topp förra året så jag måste väl säga att jag inte är förvånad, även om jag nog gör de googlande besvikna.
konsekvens frågor och googlesex – En delad tredjeplats där den första nog bör räknas till vinnaren för året…

Mest lästa inlägg och sidor:
EFTERLYSNING: Roliga sanning eller konsekvens-frågor – Hänger ju helt klart ihop med första sökningen och kombinationen är inte speciellt förvånande.
Såhär knäpper man upp en bh med hjälp av Google – Även om den inte hamnade i topp tre i år har det fortsatt sökas på bh-uppknäppningshjälp, där man självklart kommer till den här sidan.
Hur lätt ska det vara att få p-piller? – Nu ett drygt året gammalt blogginlägg som tar upp en viktig diskussion, i alla fall tillräckligt intressant för att hamna på top tre!

Mest klickat till:
foxearsfics.wordpress.com – Förstaplatsen i år, men dessvärre uppdateras den fortfarande väldigt sällan om ens alls.
pelli.blogg.se och dlogg.se – Delad andraplats till Gunnar och Dlogg.

Titta till höger

Ja, titta till höger. Jag har fått en retweet-knapp, yay! Tack Tim! Såg att jag visst redan hade fått två inlägg retweetade, och det var ju ganska trevligt att se må jag säga.

(och ja, jag tror man har hängt för mycket på twitter när man inte kan komma på längre inlägg än det där…)

Skrivpuff: Utmaning 2011:63: Kliva över gränsen

Återigen använder jag mig av mina karaktärer från Svenska Hogwarts för att fullborda ytterligare en skrivpuff. Det här är faktiskt riktigt roligt!

Skriv om att kliva över gränsen.

Hämnd är sällan en bra instinkt
Det är en eftermiddag i början av januari, Mathilda och Lucy Thomson befinner sig i Mathildas rum. Mathilda, den äldre av systrarna, är en vänlig, ärlig och ganska ambitiös flicka, medan lillasystern Lucy sällan drar sig för att använda diverse fula knep för att få som hon vill. Lucy hade gått till Mathildas rum för att låna någonting av systern, men ett krig hade istället brutit ut dem emellan. Senare skulle systrarna Thomson inte minnas vad som startade bråket, men som med så många andra bråk skulle man minnas slutet.
”Visst, för Chris är ju sååå cool”, säger Lucy sarkastiskt till sin storasyster. ”Kan inte förstå hur du kan hålla dig till skolans töntigaste kille.”
Chris är Mathildas pojkvän, och någonting hos den äldre flickan tänder till när hon hör systern håna honom. Den första instinkten när Mathilda blir sårad är att hon vill såra tillbaka, så att Lucy ska förstå att hur ont det gör.
”Jag ligger i alla fall inte runt med alla killar i skolan, som någon jävla slampa!”
Så fort orden har lämnat Mathildas mun ångrar hon sig. Det lät så mycket värre än det hade gjort i hennes huvud. Hon ser hur systerns ögon tåras långsamt.
”Lucy… jag menade inte”, börjar Mathilda, men Lucy vänder bort huvudet för att visa att hon inte vill höra.
Mathilda står handfallen på platsen och vet inte riktigt vad hon ska säga eller göra. Skuldkänslorna liksom väller upp inom henne och hon önskar att hon kunde spola tillbaka tiden och säga någonting annat istället. Som att Lucy var dålig på att laga mat eller så… Hon hör Lucy dra in ett självande andetag och vänder genast blicken emot systern. Lucy spänner ögonen i Mathilda, ögon som är glansiga av undantryckta tårar.
”Av alla människor…” börjar hon, men måste göra en paus för att inte börja gråta igen. ”Av alla människor så trodde jag att du var den som inte skulle döma mig.”
Med de orden sagda vänder Lucy på klacken och lämnar Mathildas rum. Mathilda visste att hon hade en sömnlös natt framför sig, full av skuldkänslor. En annan sak som var säker var att hon aldrig igen skulle kalla sin syster för slampa.

© Rävöra

Skrivpuff: Utmaning 2011:62: Försöka

Jag kollade igenom gamla blogginlägg och hittade något jag skrev när jag försökte göra SkrivPuff-utmaningar. Jag tänkte att det skulle vara kul att se om skrivpuff fanns kvar, och det gjorde den så jag bestämde mig för att ta mig an dagens utmaning. Jag passade också på att integrera det lite med Svenska Hogwarts för att kunna använda mig av en karaktär jag redan känner. Så här följer nu dagens SkrivPuff-utmaning:

Skriv om att försöka.

Koncentrationssvårigheter
Klockan visade tjugo i åtta. Lucy tittade ner på uppsatsen igen och suckade högt. Hon hade ju faktiskt börjat gilla historia, men det verkade som om det inte skulle bli så enkelt som hon hade hoppats på. Hon försökte verkligen, och hon kunde inte riktigt se varför det inte gick så bra som hon ville att det skulle gå. Hon hade faktiskt suttit i två timmar med det här nu, och läst i böcker och försökt skriva. Hon slänger ifrån sig pennan och gör ett morrande ljud vilket får några yngre elever att kolla frågande emot henne. Varför skulle det vara så svårt att skriva med än några rader? Hon ville verkligen att det skulle bli bra, och hon ville höja sitt betyg så hon kunde få läsa vidare. Det var bara så svårt att koncentrera sig. För varje stund som hon började tappa koncentrationen var Elias där och fyllde hennes tankar, eller Pimley, eller han den där killen som hon hade hånglat med förra veckan. Någonting inom henne ville få henne att erkänna att hon var för låst vid att ha massa nya killar hela tiden, men hon tyckte inte det fanns några problem med det. Speciellt inte om det gav henne nog med erfarenhet för att Pimley, som ju var lärare på skolan, skulle visa intresse. Hon hade försökt, men det verkade inte som att han såg henne. Han var nummer ett på listan, tillsammans med hennes klasskamrat Elias. Elias hade hon inte försökt sig på ännu, för att han hade mer status än henne och hon ville inte göra bort sig. Fast Pimley, oh vad hon ville få Pimley intresserad. Han verkade inte ha noterat hennes försök att fånga hans blick i korridoren, eller när hon medvetet gick förbi honom så nära att deras armar stötte emot varandra, oh vilka armmuskler sen, eller när hon hade slängt flirtiga blickar mot hans plats vid lärarbordet i matsalen. Hon visste inte vad mer hon skulle göra för att vara tillräckligt diskret så de andra lärarna inte märkte. Hennes tankar återvände till uppsatsen på bordet framför henne. Det hade gått tio minuter sedan hon sist kollade på klockan, och hon hade fortfarande inte skrivit ett ord. Det var som om uppsatsen inte ville bli skriven. Hon hade ju verkligen försökt.

© Rävöra