Radikalfeminist eller radikal feminist?

Radikalfeminism

Def: Enligt radikalfeminismen innehåller hela samhället en könsmaktsordning – i feministisk litteratur kallad patriarkatet – som håller alla kvinnor i ständigt förtryck. Exempel på detta förtryck är pornografi, prostitution och partnermisshandel. Denna modell är starkt inspirerad av marxismens syn på förhållande mellan kapitalister och arbetarklassen. (Text: Wikipedia)

Varför jag inte är radikalfeminist:

Jag tror inte att ojämlikheten mellan könen beror på att kvinnor är förtryckta av män, utan för att män och kvinnor är intvingade i sina respektive könsroller (av varandra och sig själva). Vissa trivs säkert jättebra med att vara i sin könsroll, men hur många av de som aldrig riktigt tänker på det eller känner efter trivs egentligen inte? Hur många skulle tycka att det kunde vara skönt att vara någon annan än den man ses som? Oavsett om man är man eller kvinna.

Radikal feminist

Def. ”radikal”: Radikal, ytterst av lat. radix (rot), att gå till botten med något, person eller rörelse som vill upphäva alla normer, även de mest grundläggande, och orsaka en omfattande samhällsförändring. Begreppet radikalism används ibland närmast som en synonym till extremism. (Text: Wikipedia)

Def. ”feminism”: En rörelse och åskådning bestående av flera olika inriktningar med den gemensamma målsättningen att förändra maktstrukturer knutna till kön. Vad som förenar all feminism är att man vill upphäva eller förändra diskriminering på grund av kön och/eller könstillhörighet. (Text: NE.se)

Varför radikal feminist är ett mer passande bergrepp:

Kombinationen av orden radikal och feminism är för det första bredare än det föregående sammansatta begreppet som redan har ett eget koncept. Definitionen på feminism tar inte upp min specifika syn på det hela, men jag håller helt klart med om att min egen uppfattning definitivt har del av att upphäva diskriminering på grund av kön. Det jag vill säga är ju att jag vill upphäva definition och fördomar på grund av kön. Detta är någonting som är svårt att förändras och som går starkt emot samhällsnormen. Det är här ordet radikal kommer in. Att ta bort så grundläggande begrepp som man och kvinna är garanterat att upphäva en mängd normer.

Du och ditt kön

Vart du än går så kommer du bli mött och behandlad utifrån ditt kön. Oftast syns det vilket kön du tillhör. Inte bara på kläder och frisyr, utan även för att kvinnor oftast har mjukare drag i så väl kropp som ansikte liksom männen oftast ser lite kantigare ut. Har du någon gång undrat över hur du skulle bli bemött om du var det andra könet? Jag har, och jag skulle väldigt gärna vilja veta. Hur skulle folk behandla mig första gången vi träffas om jag på mitt sätt att klä mig, gå, prata och vara hade uppfattats som man? Jag menar att jag självklart skulle vara samma person inuti, utan bara ha den utstrålningen som får folk att tro att jag är en man. Jag är övertygad om att jag hade blivit bemött annorlunda, men frågan är hur mycket? Skulle jag tjänat på om folk trodde jag var det andra könet i olika situationer?

Bebisens kön

Redan från din första sparkdräkt förväntas du bete dig som ditt kön. Extra tydligt kan man se på barn idag vilket kön de tillhör, när småflickorna kommer i knallrosa kjolar och småpojkarna i mörkblå hängselbyxor. Vad har vi för behov av att skilja på två personer just efter kön? Speciellt är det här en befogad fråga när det handlar om så små barn som man inte ens kan se vilket kön det tillhör utan att faktiskt kolla efter. Kan vi inte dela in barnen efter något annat mått, som barn med svenskt utseende och barn med utländskt utseende? Varför låter det här så absurt, men inte att dela in barnen efter kön? Jag har inte ens sagt att den ena gruppen kommer få mer fördelar än den andra.

Om det ena är rätt kan inte det andra vara fel

Det är svårt att inte döma folk efter kön. Det finns nog ingen som egentligen klarar av att låta bli. Instinkten säger åt mig att reagera på ett visst sätt när jag pratar med en man för första gången och ett annat sätt om det är en kvinna. Hur arg jag än blir på mig själv när jag gör det, så är det fortfarande gjort och jag har bidragit med lite av det dåliga till den värld som jag så gärna vill förändra till det bättre. Vi måste vara överrens och vi måste lära våra barn från början att de är sig själva och inte något kön. Det ska inte vara synd om en flicka som gråter när det samtidigt är mesigt när en pojke gråter för samma sak. Det ska inte anses slampigt och felaktigt när en flicka att ha flera förhållanden samtidigt medan en pojke blir hyllad om han gör detsamma. Det ska inte vara äckligt när två män har sex med varandra trots att det anses hett att två kvinnor gör samma sak.

Han producerar spermier, kan kissa stående, pratar med basröst och har lättare att få muskler.
Hon kan föda barn, har bröst som producerar mjölk, blöder en gång i månaden och har rundare former.
Förutom det, vad är egentligen skillnaden?

5 reaktion på “Radikalfeminist eller radikal feminist?

  1. Viktor

    Först: väldigt bra skrivet! Dock vill jag utveckla Pellis kommentar lite: en skillnad i beteende beroende på beteende är att testosteron generellt gör män mer riskbenägna och aggressiva (samt säkert en massa annat). Min personliga gissning är att vissa saker som anses manliga (köra fort, köra stora bilar, tävlingsinriktning) är förstärkningar av egenskaper som kan härledas till testosteron.

    Och när du nu tagit ställning mot att vara radikalfeminist så kan jag rekommendera http://www.pellebilling.se för att se hur nära eller långt ifrån de idéerna du står.

  2. Kalle

    Värsta coola jätteinlägget och till råga på allt slutar det med en provokativ fråga!

    Nu är jag ju tillräckligt insöad naturvetare för att hålla med Pelli och Viktor i sak men jag ska försöka mig på även ett humanisiskt perspektiv.

    Till min hjälp ska jag likna problematiken vid den mycket kontroversiella rasbiologifrågan. (Jag avser redogöra sakligt för vad jag upplever som historiska misstag och hoppas att ingen stöts av ämnet)

    Rasbegreppet var för bara årtionden sedan accepterat precis som könsbegreppet varit och är. I båda fall rörde det sig om vissa genetiska skillnader och man kunde observera skillnader i beteende som förklarades både med kultur och biologiskt arv. Precis som i könsfrågan fanns ett stort överlapp i framförallt beteende.

    Idag finns inte rasbegreppet kvar bland människor mer än som ett skällsord och debatten är tabu (så till den grad att jag i förväg valde att be om ursäkt för denna kommentar).

    Anledningen till att begreppen avskaffades trots att visa trender hade observerats tror jag är att samhället inte kunde hantera fördommarna. (Statistisk kunskap kan i vardagen väsentligen bara tillämpas genom fördommar). Om jag t.ex. vet att 9/10 som springer in i en affär med vapen är farliga tillämpas den vetskapen genom att jag bedömer en person med vapen som farlig innan den skjutit mig. Jag kan inte agera förrän jag bestämmt mig för om personen är en av de 9 farliga eller tillhör den sista tiondelen och det är en för-dom (om jag inte frågar personen först. Fördommar är uppenbart inte alltid något negativt).

    Problem uppstår när sannolikheten att bedömningen är felaktig är stor eller åtminstone när konsekvenserna av domen inte står i proportion till säkerheten i bedömningen. Det fanns säkert judar som gjorde sig skyldiga till högföräderi emot tredje riket (precis som individer från andra folkgrupper gjorde), ett brott som var belagt med dödsstraff, men de var INTE 6 miljoner!

    När en fördom är mycket osäker eller har övervägande negativa konsekvenser är det osunt att den tillämpas och den statistiska ”kunskapen” bör avskrivs som brus i mätdata (i bl.a. Uppsala fanns ett rasbiologiskt forskningsinstitut. Det råder ingen tvekan om att rasbegreppet ansågs vara kunskap under en tid.)

    Vad innebär då dessa lärdomar för frågan om kön och könstillhörgihet?

    Ja, egentligen inget annat än att vi bör fundera kring när våra könsstämplar gynnar och missgynnar oss. Om vi finner att vi fortfarande har nytta av dem kanske de ska behållas ytterligare en tid, men annars, och det är lite hjärtat i denna kommentar, så vore det inte konstigt eller fel om begreppen och rollerna försvann.

    – Tack Rävöra för ett intressant inlägg och lycka till alla kantiga och kurviga med att klura ut vilka former vi egentligen borde ha.

    /Kantige Kalle

  3. Pelli

    Kalle: Du menar alltså att oavsett det gäller ras eller kön så finns det statistiskt påvisbara biologiska skillnader, men de är så små att det är bättre att samhället förnekar att de finns än att folk överdriver och utvecklar dåliga fördomar baserade på dem?

  4. Johanna Sjödin

    Många som inte kan skilja på radikalfeminist och radikal feminist, agree.

    Folk som använder radikalfeminist som skällsord är inte så intresserade av den egentliga innebörden har jag noterat. För dem är det synonymt med tokfeminist.

    Angående Pelle Billing. Bara för att man inte är radikalfeminist innebär det inte att man är antifeminist. Det finns många ismer därimellan.

    Antifeminister brukar inte vara intresserade av normkritik. De hävdar ofta att könsrollerna är abstrakta och ”alla har ett fritt val”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>