ASFNFD: Kapitel 8

Kapitel 8

1996
Kingsley hade glatt informerat gruppen om att de skulle vandra bort mot en sjö och att det skulle ta någon timme då flyttnyckeln hade landat mitt i en skog. Hermione gick bredvid Ernie, Hannah och Laura som verkade diskutera någon incident i Hufflepuffs elevhem. Eftersom Hermione inte hade en aning om vad incidenten handlade om och hufflepuffarna verkade tala i koder så kände hon sig aningen utanför. Hon gick lite bakom dem och betraktade naturen istället. Hon förundrades över hur solen lyste ner mellan trädgrenarna. Det påminde henne om när hon var liten och låg under den stora eken hemma hos mormor och morfar. Solen hade lyst igenom bladen på samma sätt som då och det hade varit ett slags lugn i naturen. Tyvärr kändes det inte lika lugnt just nu med gruppens pratande. Plötsligt snubblade Hermione på sitt skosnöre som hade åkt upp.
”Jag måste knyta skosnöret”, sa hon till Ernie. ”Kommer snart ikapp.”
Hon tog av sig ryggsäcken och satte sig på huk på marken och knöt skosnöret. Hon passade på att knyta om det andra också eftersom det var på väg upp. När hon ställde sig upp igen för att gå ikapp gruppen hörde hon inte ett enda ljud från dem. Hon började skynda på stegen åt det hållet de varit på väg, men efter flera minuters letande insåg hon att hon hade tappat bort dem.
”Hallå?” ropade hon, men fick inget svar. ”Mr Shacklebolt? Professor Snape?”
Fortfarande ingen som svarade henne. Hon suckade uppgivet och slog sig ner på en sten. Skulle hon skicka upp röda gnistor så att de fick syn på henne? Det var ingen bra idé, de var i ett mugglarområde. Även om hon var långt inne i skogen skulle hon kunna skapa tidningsrubriker genom att sända upp magi.
Hon grävde lite i sin väska och fick upp boken i trolldryckskonst. Förhoppningsvis skulle de komma tillbaka och leta efter henne när de upptäckte att hon saknades, till dess var det bara att ha någonting att göra. Hon slog upp sidan 247 och började läsa om De levande dödas dryck.

1976
Harry satt tyst i uppehållsrummet och såg på då James och Sirius spelade trollkarlsschack. Det var en så underlig situation han var i, han kunde inte riktigt beskriva känslan, men samtidigt som det var underbart så var det obehagligt. Det var obehagligt att veta deras framtid och inte kunna förändra den. Det var underbart att få lära känna dem. Fast det mest underliga var ändå Remus förhållande med hans mamma. Det verkade som alla hade inställningen att de skulle gifta sig och skaffa barn när de blev äldre, och det såg verkligen ut så på dem också. Vad var det som skulle förändra det?
”Jag kommer klå dig igen!” skrattade James då han lät sin dam slakta Sirius andra riddare.
Det var en ganska tydlig seger uppställd för James på schackbrädet just nu.
”Fan då!” sa Sirius ilsket och suckade. ”Jag ger upp.”
Harry kunde inte låta bli att notera att samtidigt som Sirius lutade sig tillbaka i fåtöljen log han charmigt mot en blond tjej som just kom in i uppehållsrummet.
”Helvete!” ropade James och for upp.
Harry blev så chockad att han hoppade till.
”Va, vad är det?” frågade han förvirrat.
”Jag ska möta Narcissa i bibblan om fem minuter”, ropade James hysteriskt och slängde väskan över axeln.
Innan Harry visste ordet av var James ute ur uppehållsrummet.
”Schack?” frågade Sirius.
”Narcissa?” frågade Harry undrande samtidigt som han nickade och tog James plats.
”Slytherintjej”, svarade Sirius. ”James tvingades att göra grupparbete med henne om magiska svampar.”
”Hon är jobbig alltså”, frågade Harry, mer för att det skulle låta som att han inte visste någonting än för att han var nyfiken.
”Hon är ett pain in the ass”, svarade Sirius enkelt. ”Bonde till C4.”
Harry kollade ner mot schackbrädet. Pain in the ass, det skulle han kunna tänka sig. Speciellt som det kom från Sirius.

Narcissa Black satt med en bok i knäet och läste om magiska svampar. Eftersom det var bibliotekets bok kunde hon inte stryka under någonting i den utan fick istället skriva stödord på ett papper bredvid sig. Sist hon hade försökt stryka under någonting i en biblioteksbok hade den sprutat vatten i ansiktet på henne och förstört hennes sminkning. Hon satt ganska långt in i biblioteket och väntade på James Potter så att de skulle kunna bestämma någon struktur för arbetet. Hon kunde inte förstå hur de skulle kunna avsluta det här, kombinationen av henne och James, eller av Slytherin och Gryffindor, var totalt idiotisk. Hon lyfte ögonen från boken då hon hörde att någon slog sig ner mittemot henne.
”Jaså, du behagar att komma nu Potter”, sa hon kyligt.
”Vad fan, jag är bara tre minuter sen”, svarade han irriterat.
”Om du säger så”, sa Narcissa med likgiltighet i rösten.
”Svampar var det”, kommenterade James och tog boken ifrån Narcissa. ”Har du läst nåt nytt?”
”Bara om effekten”, svarade Narcissa. ”Och den vet vi ju redan, jag försöker hitta någonting om vad för slags magi det rör sig om.”
”Hm… ’Effekten beskrivs som en lustfylld känsla.’”, citerade James. ”Borde det inte bara samma slags magi som en uppmuntringsbesvärjelse då?”
”Jag har inte hittat någon faktagrund till det”, svarade Narcissa affärsmässigt. ”Det skulle lika gärna kunna vara liknande en magi i ett afrodisiakum.”
James tittade upp på henne med skeptisk min.
”Jag har inte hört att man blir kåt på droger”, sa han och rynkade pannan.
”Jag sa liknande magi i grunden, inte samma effekt”, påpekade Narcissa för honom.
”Aha okej”, svarade James och kollade ner i boken. ”Haha, här står det att vissa visst upplever sexuella lustar efter att ha tagit vissa sorters svampar.”
”Det låter som du vill pröva?” retades Narcissa.
”Varför inte?” sa James och flinade. ”Om du inte är så Slytherin kanske jag låter dig smaka.”
Narcissas mun stramades åt och hon lutade sig över bordet mot James.
”Jag är Slytherin”, sa hon lågt.
”Då får du inte smaka mina sexsvampar”, sa James och sänkte rösten han med.
”Det behövs inte”, sa Narcissa. ”Du behöver dem heller inte, Evans är inte intresserad av dig ändå.”
”Jag är inte intresserad av Evans längre”, påstod James och lutade sig även han över bordet.
Narcissa trodde inte på det han sa.
”Bevisa det!” sa hon.
Hon hade väl inte räknat med att James skulle luta sig fram och kyssa henne bara sådär, men det var precis vad han gjorde. Efteråt var Narcissa så chockad att hon inte kunde yttra ett ljud.
”Är det bevis nog?” frågade James henne, men hon svarade inte.
James ställde sig upp och hängde på sig sin väska.
”Vi ses i östra grupprummet på sjätte våningen på lördag efter lunch”, sa han. ”Vi kan leta lite om magin bakom svamparna till dess.”
Han tog två av böckerna från bordet som Narcissa hade valt ut och hon såg honom gå till madam Pince för att låna dem. Hur hade det där gått till egentligen?

2 reaktion på “ASFNFD: Kapitel 8

  1. Sarah Broke

    Jätte bra :) Jag älskar kapitlet det är jätte spännande och jag vill bara veta vad som ska hända här näst. Om det ska vara något jag reagerade på så var det i första stycket då Hermione skulle knyta skorna men de kan nog vara för att jag inte läste ordentligt.

    Ps. Vi saknar dig på SH i alla fall jag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>