månadsarkiv: september 2006

Vart försvinner min tid?

Drog just fram en jättefin lista över vart min tid springer iväg någonstans. Detta är vad Rävöra spenderar tid på (utan inbördes ordning):

Skola (mattefysikmattefysik)
Alt Drake (bilder,berättelser,mm)
Skola (provprovprov...)
Dans (buggasnurrayrasnurrasnurrakolapsa)
Blogg (life is life)
SH (jag spelar roll!)
Vänner (pojkar mina små, och flickor med för den delen)
Pojkvän (and I’m in love and nothing else really matters)

Dansdöden

Latinprovet var enkelt. Väldigt enkelt, förstår inte vad som tog alla sådan tid. Det är bara det att jag går aldrig först på ett prov, detta resulterade i att jag läste igenom det fem-sex gånger innan jag gick. Gunn fyllde år också, gav honom Något kreativt (en dikt), Något roligt (skämtbok), Något fantasilöst (0.5penna), Något gott (Noblesse-choklad).

Hade dans idag. Det var bara snurrar, och då menar jag verkligen det. Vi fick surra hela tiden. Tjejerna fick snurra från ena sidan rummet till andra som en övning. Efter det hade jag ingen kontroll alls. Jag hade ingen aning om vad jag höll på med, och jag blev inte mindre snurrig av dansandet då vi skulle praktisera snurrarna i buggen. Jag var mer borta än jag kan minnas mig varit då jag druckit, och jag vart jättefnittrig. Detta resulterade i att jag fnittrade hela tiden när jag dansade med nån kille, jag tror inte ens han var bra… jag var verkligen helt lost. Sedan när jag kom hem fick jag huvudvärk och det kändes ungefär som jag kan tänka mig en baksmälla känns (för de stackarna som fått det). Jag var jättetrött, jag är jättetrött, och jag ska sova nu. Undrar just varför Gunn inte svarar på msn… kanske han gått och lagt sig, men han har inte sagt gonatt. Aja. Nu ska Matilda sussa sött.

Vita nos non vexat.Och jag måste bara skriva om hur underbart dofter är. Alla har sin egen doft, och den hittar man lättast bak i nacken. När andra dofter påminner en om någons doft minns man personen. Jag älskar att dra in lukten av Gunn, surprise! Det är en underbar sak att spara på, längta till och få igen. Älskar.

Latinprov på gång

Imorgon ska vi ha latinprov och jag har pluggat glosor i stort sett sedan jag vaknade (vilket iof inte var så tidigt). Jag kan översätta alla från svenska till latin, men tvärt om är jag osäker på… men det ska nog fixa sig imorgon. Gäller bara att tänka lite så ploppar det fram. Har också bestämt vilken kärleksdikt jag ska ta till engelskan, och jag ska inte ta Phrases that just doesn’t fit (som jag skrev i juni), vilket jag tänkt först. Det passar inget bra att läsas från papper. Den ska bli uppläst. Istället ska jag ta min två år gamla dikt Stop it friend! som har mer känsla än den förra. Dessutom rimmar den.

Ytterligare slutsatser
11. Datorer är till för att vara avstängda
12. Pappa läser inte böcker, han köper dem bara för bildernas skull
13. Dagdrömmar är läskigt vackra
14. Min självdiciplin är nästan omärkbar, Pauls är mindre

Pax tecum

Flera slutsatser!

Igår fyllde Paul 17 år och vi var hemma hos honom. Han fick den underbara boken ”Allt din pappa borde ha lärt dig” av mig och Gunn och vi hade lite högläsning. Tex om hur man fixar en romantisk middag och hur man är romantisk allmänt. I båda gick det ut på att man skulle smyga sig in i badrummet medan hon duschade/badade. I ena fallet ge henne ett glas champane och i det andra skriva Jag älskar dig på badrumsspegeln. Vi fick också lära oss hur man bryter arm och hur man knäpper upp en BH med bara en hand (en väldigt underlig metod som jag inte tänker tro på före jag testat den). Av Armand fick Paul en slips och utav Kalle en segelbåt som han stoppade ner i burken med gräs som Annika gett till Paul (för att hon inte tycker om materialismen). Av sin vän Hjalmar fick Paul choklad och en ask med center gav Adam till honom. Idag däremot fyller Annika år och hon fick också en present när vi var hos Paul (av mig och Gunn). En hatt att värma sitt kala huvud i och ett kilo godis. Vi som var kvar längst (jag, Gunn, Ingrid, Kalle, Adam, Armand) lämnade Paul någon gång straxt efter ett. Jag sov hos Gunn. (L)
Idag så åt vi en mycket god frukost, ägg med bränt krafs (purjolök). Det var en ny smakupplevelse. Sedan pluggade vi, tittade lite på TV och hade väl allmänt trevligt sådär. När jag skulle åka hem (runt tjugo över åtta) undrade Gunn vad jag menat dagen innan med att Kalle och Ingrid låter. Jag rekommenderade honom att inte låna ut gästrummet till dem och förvänta sig att sova i rummet bredvid.

Nya slutsatser
7. Armand är en buss
8. Snygga tjejer kommer inifrån
9. Allt man kan prata om med tjejer kan man prata om med pojkar (och lite till)
10. Det finns bara en sak man inte kan prata med pojkar om

Matteprov

”Pluggar” till matteprovet imorgon. Kapitel 1, MaC. Jobbigt, men inte svårt. Skönt att Gunn hjälpte mig i lördags, nu har jag fattat en aldeles ny sak, och jag kände mig så duktig när jag förklarade för Julia (tyvärr fattade hon snabbare än mig). Men jag var ganska seg under lördagen, och var hälften så bra på mattre som normalt kändes det som (eller så berodde det på att man kände sig smått underlägsen).

p( x ) = k( x + 3 )( x – 2 )
p( 0 ) = -18
-18 = k( 0 + 3 )( 0 – 2 )
-18 = -6k
-18/-6 = k
3 = k
p( x ) = 3( x + 3 )( x – 2 )
Jaha och det där är
vad jag håller på med nu då.

.

.

.

.

.

.

.

Pratade med Gunn idag, skönt. Han gick och la sig precis nu… Godnatt.

Tack.

17166

Idag hette jag Rävöra (Stör inte!) på msn och då fick jag följande meddelande av en tjej:Sa. – ´ Ychaikovsky – Dance of the Sugar Plum Fairy. säger (19:42):

ursäkta mig så mycket att jag stör, men tack vare dig så började jag lyssna på korn, och allt annat, metall,blackmetall,deathmetall,hårdock,emo,punk. jaja, osv. när jag var 10 så skickade du A.D.I.D.A.S med korn till mig via msn, det var då jag fastnade för allt detta, så du är den ända person jag kan tacka för det
tack. :D
Rävöra (Stör inte!) säger (19:45):
:P *kram*

17114

Nyss, när jag hade ätit och gick ner från övervåningen tillbaka hit drabbades jag av en jätteläskig känsla. Det var den där känslan jag hade ibland när jag skrev HP-Namnlös och det var känslan av Harry och Cho och Ginny och alla konstiga kärleksproblem och allt krångel som var med i den. Det var riktigt äckligt, som om jag gick flera år tillbaka i tiden och jag höll på att skriva den nu och den inte alls var gammal och nedlagd. Känslan varade visserligen bara i ett par sekunder innan jag drabbades av tanken att jag hade en läskig känsla och den var som bortblåst. Lite lagom trevligt sådär.

I fredags var jag hemma hos Gunn, sov över för sista gången (enligt mamma). Jag kommer inte få sova över där längre för att han inte fick sova över hos mig när han var här. Elakt. Vad hon är tror det har med att göra så har hon fel. ´Vi såg på politiska debatten och Speed och hade allmänt mysigt. Jag var lycklig och kännde aldrig att det riktigt var något som jag behövde säga med inte frågade. Igår när vi hade gått upp så åt vi choklad till frukost och jag började räkna matte efter ett tag, han hjälpte mig. Speciellt med A = k * Vp (för en sfär) som inte såg alls kul ut, men var rätt okej när jag (inte utan hjälp förstås) räknat klart den och förstått. Jag känner mig duktig som förstod det, men under tiden jag räknade kände jag mig till och från som en blond samelev. När jag kom hem friade jag till Gunn över msn, han sa nej ;) Så satt jag uppe halva natten (till halv 4) och planerade på Alt Drake.

Love is

Känna sig uppskattad

Är det någonting mina vänner är bra på så är det att få mig att känna mig uppskattad. Som när Michan sa att jag lyckades vända det att hon inte hade något liv, till något underbart. Eller då Ingrid sa att jag alltid fick henne att bli glad. Eller på dansen när någon kommenterade ”du ser alltid så glad ut”. Eller då jag folk uppriktigt talar om att de uppskattar något man gör eller gjort. Eller då Gunn sa att han älskar mig (jag grät då).

Det är fantatiskt vad som kan hända. Folk borde få höra det oftare, jag vet hur det är att nästan aldrig få höra det. Jag vet hur underbart det är att faktist höra det. Känna att man är älskad. Höra att man är älskad och uppskattad. Det är ett måste för att jag ska hållas levande, det är det jag lever på. Min livsdrog. Utan den tynar jag sakta men säkert bort till ingenting. Jag älskar dig är tre ord som är så fruktansvärt enkla att uttala, men så mycket jobbigare att säga. Till en vän som behöver höra det, säg det. Jag älskar dig är så svårt att säga vissa gånger, hur ycket man än vill. Jag vet, jag brukar ofta bli stum just vid de ordvalen. Jag vet att jag (och många andra) behöver höra att de är älskade och uppskattade ofta. Slösa inte med orden till en vardagsrutin, säg dem med känsla och mena det. Annars kan man inte slösa med kärlek.

Jag älskar dig.